blommandeting.blogg.se

 

Femöringen, Achimenes, som jag presenterade väldigt kort tidigare är en av mina absoluta favoritblommor.

 

Plantan bildar ju så kallade rhizomer, alltså fjälliga små jordstammar som ser ut lite som larver. Dessa rhizomer använder plantan som strategi för att överleva den tuffa torrperioden i naturen. Medan resten av plantan vissnar ner finns dessa rhizomer kvar i jorden och skyddas mot värme och torka. När denna jobbiga period är över och fukt åter kommer tillbaka i jorden skickar de kvickt upp små skott som snabbt blir fina små plantor.

 

Denna blomma är lättodlad så länge den inte torkar ut, då tror den att den ska ner i dvala så fort som möjligt. Den kräver ingen särskild skötsel men i gengäld tackar den med ett hav av blommor på din fönsterbräda. Det är också ganska lätt att samla på denna blomma, nästan alldeles för lätt för den som är svag för den. Det är roligt att hålla kontakten med andra som samlar, att byta och kanske till och med köpa rhizomer ifall man vill få tag på någonting särskilt. Till slut har man ingen plats kvar har jag upptäckt.

 

Idag finns det massvis av olika sorters femöring och fler och fler fastnar för att samla och hybridisera dem. Den kanske mest kända hybridisören vad gäller Achimenes är nog Serge Saliba som tagit fram extremt många nya varianter genom åren. Dessa sorter är också bland de mest eftertraktade och de som är inbitna i intresset söker ständigt efter Serges senaste hybrider.

 

Det har även korsats fram många hybrider mellan släktet Achimenes och släktena Smithiantha, Niphaea och Eucodonia. Det vanligaste är att korsa Achimenes med Smithiantha och därmed få något man kallar för ×Achimenantha. Dessa hybrider blir tyvärr sterila men har fördelen att de ofta är kompaktare, livskraftiga med ett friskt kraftigt bladverk och många många blommor, ofta i starka färger. Exempel på det är ×Achimenantha 'Inferno' som har intensivt röda blommor och kraftigt fint bladverk.

 

Femöringens rhizomer kan man plantera ungefär nu om du har ett ljust fönster, eller så går det att sätta dem tidigare än så, fast då måste man ha tillskottsbelysning i form av lysrör eller liknande. Har rhizomen redan skickat ut en smal liten stjälk från sin topp så vill den nu planteras ifall du kan ordna ljus till den. Det går även att sätta rhizomer som inte har dessa skott, men de brukar vara lite känsligare för allt för mycket vatten och de tar lite längre tid på sig. Håll planteringen fuktig men ej blöt, ställ den gärna varmt så stimuleras rhizomerna att skjuta upp snabbare.

 

När små blad börjar titta upp och två eller tre bladpar utvecklats brukar jag toppa plantan så att ett eller två bladpar är kvar, från detta kommer två eller tre nya skott skickas ut som jag sedan toppar igen. Vanligen brukar jag toppa mina femöringar två till fyra gånger och att jag gör det är för att jag vill få kompakta och väl förgrenade plantor med extra mycket blommor på under sommaren.

 

Se till att plocka bort överblommade blommor kontinuerligt så kommer din planta att fortsätta ända tills i höst när den vissnar ned. Sluta då vattna successivt tills jorden är torr, sedan är det till att skörda alla de små rhizomerna och förvara dem i zip-lockpåsar eller liknande på ett mörkt och rumstempererat ställe. Förslagsvis en byrålåda eller liknande. Sedan är det bara till att härda ut den långa tiden utan dina älskade femöringar fram tills i vår då det hela börjar om igen.

 

För den som vill få tag på rhizomer men inte vet hur så har jag ett par tips. Just nu så vet jag att det brukar säljas en hel del femöringar på tradera, särskilt nu på våren. Så den som har ett användarkonto där gör rätt i att göra en enkel sökning på släktnamnet " Achimenes ".

Annars finns en bra butik jag har handlat av förut som heter Blommia och även säljer andra gesneriacéer och inte bara femöringar.

Den som vill kan även ta en titt i trädgårdsbutikerna i hyllorna med vårlökar, har du tur finns det någon sort tillgänglig där.