Med passion för Smithiantha
Smithiantha 'Sunset'
Smithiantha är såklart ett släkte i familjen Gesneriaceae, precis som världens alla andra mest underbara blommor också tillhör. Släktet är relativt närbesläktat både Eucodonia och Achimenes (femöringar) och alla dessa tre släkten kan hybridisera sinsemellan. Detta har resulterat i flertalet släktesöverskridande hybrider benämnda xAchimenantha (Achimenes x Smithiantha), xAchicodonia (Achimenes x Eucodonia) och xSmithicodonia (Smithiantha x Eucodonia). Resultatet av en sådan korsning blir i bästa fallet en steril avkomma på grund av att skillnaden i kromosomantalet mellan släktena ger en avkomma med ett udda antal kromosomer.
Smithiantha multiflora x 'Little One'
Plantan är robust och kompakt vid tillräcklig tillgång på ljus. Blad och stjälk är rikt behårade och inte sällan mörkbladiga eller med ett mosaikmönstrat nät av mörkare och ljusare partier. Helt grönbladiga sorter och arter finns naturligtvis med. Smithiantha bildar precis som sina syskonsläkten rhizomer, väldigt tjocka och livskraftiga rhizomer som hos många sorter blir runt 2 cm i diameter. Rent skötselmässigt så sköts smithianthor som femöringar hemma hos mig. De vill stå så ljust som möjligt men kan ta skada av direkt solljus, det är en värmeälskande växt som är aningen känsligare för att stå för blött eller att torka ut för mycket.
Jag planterar en rhizom per kruka ungefär i februari. Då får de vakna och drivas upp under lysrör till dess jag tycker det är tillräckligt ljust för plantorna att stå på fönsterbrädan. Det är en tacksam växt som skänker mycket i blomväg så länge man ser till att hålla den jämnfuktig och stå ljust. Jag måste hålla med om att den tar ganska god tid på sig att sätta blom, fast det är det värt.